Den här låten utsågs av Billboard 1994, till den allra bästa countrylåten – någonsin. Men det hade kunnat bli en flopp, av flera anledningar, se nedan.
Låtskrivare: Kendall Hayes + Gary Walker; Artist: Leroy van Dyke (originalet)
Utgivning: Augusti 1961; På Countrylistan: #1 den 25 september 1961 I 19 veckor (rekord)!!.
Låtskrivaren Kendall Hayes hade problem med en av sina kompositioner. Det var något som saknades, men han kunde inte lista ut vad det var. Titeln «Walk On By» var fantastisk. Det verkade perfekt för countrymarknaden och texten var välskriven, men trots det var ingen artist intresserad av att spela in stycket. Det var en sång han inte kunde sälja. Vad som behövdes var en bra text rad, som Kendall bara inte kunde komma på.
På Lowery’s Music Nashvillekontor fanns Gary Walker och han kände till Kendalls problem och kom på en lösning så han ringde företagets grundare Bill Lowery och berättade att om man fick in ”wait on the corner” så kunde det räcka för att få låten mer intressant. De kontaktade Kendall som höll med och så skrev Kendall och Gary om låten. Och så här blev det:
’En man har inlett ett nytt förhållande men aldrig helt avslutat det föregående. Medan den gamla flickvännen är medveten om den nya flamman, vet den nya inte om ex.-et., och han tänker hålla det hemligt genom att inte visa sig med den gamla flickvännen offentligt. Han råder den gamla flickvännen att behandla honom som en främling – «… just walk on by, wait on the corner … – » men att han vill fortsätta att snacka med henne på bakgator och på telefon’
If I see you tomorrow on some street in town
Pardon me if I don’t say hello (hello)
I belong to an other, it wouldn’t look so good
To know someone I’m not supposed to know
Just walk on by, wait on the corner
I love you, but we’re strangers when we meet
Just walk on by, wait on the corner
I love you, but we’re strangers when we meet
In a dimly lit corner in a place outside of town
Tonight we’ll try to say goodbye again (goodbye)
But I know it’s not over, I’ll call tomorrow night
I can’t let you go, so why pretend
Just walk on by, wait on the corner
I love you, but we’re strangers when we meet
Just walk on by, wait on the corner
I love you, but we’re strangers when we meet
I love you, but we’re strangers when we meet
Mercury Records fick en demo och den spelades de för Leroy van Dyke. Han behövde en hit efter att ha varit utan framgångar i 4 år. Han var positiv till låten men ändå tveksam. Men Leroy var aldrig orolig, han skulle aldrig svälta. Han var utbildad Journalist, utbildad i agrikultur, auktionsutropare. Den militära banan var avslutad men han hade möjligheter till att få jobb där.
Leroy spelade in låten men man visste inte om låtens potential så den blev singelns B-sida. Det blev så att Lowery Music marknadsförde B-sidan ”Walk on By” och Mercury Records tog sig an A-sidan “My World Is Caving In”. Radiostationerna märkte att det var en ‘tävling’ eller ’krig’ och de flesta valde att oftast spela låtskrivarnas/Lowery’s låt ”Walk on By” och Mercury Records A-sida bara ibland.
OBS: Tänk på att Burt Bacharach har skrivit en låt med samma titel som Dionne Warwick sjöng.
Lite om Leroy van Dyke
Leroy föddes i ’svenskbyn’ Mora i Missouri den 4 oktober 1929. Han är m a o över 90 år. Leroy växte upp i Spencer Wisconsin. Han slutförde flera examen där och är Journalist och Agronom (och slog sedan ihop dessa – ”Agricultural Journalist”). Under sin tid i armén var han flitig på att underhålla alla som ville höra musik. I senare delen av 50-talet halkade han in på countrymusik och blev även artist och programledare på Ozark Jubilee, ett populärt TV-program
Den låten som Leroy slog igenom med (1956)) var ”The Auctioneer”, en låt som han skrev om sin kusin. Han har sedan dess spelat in över 500 sånger.
.Leroy van Dyke var medlem i Grand Ole Opry mellan oktober 1962 och början på 1996 men uppträdde på Opry så sent som den 19 okt 2017 då han firade att det var 55 år sedan han blev medlem i Opry. Innan pandemin hade Leroy ett turnéschema med några spelningar då och då.!!
Universal hade en brand 2008 varvid Leroy var en av hundratalet artister som fick sina originalinspelningar förstörda.
